Allt tycks gå fortare. Omvärlden förändras i en allt snabbare takt och även den mest teknikintresserade kan omöjligt hålla reda på alla nya innovationer och digitala framsteg.

Forskning från Oxford University pekar på att nästan 50 % av alla dagens jobb kan vara försvunna till 2030. Detta pga. digitalisering, automatisering och robotisering. Sverige anses vara extra känsligt då vi fortfarande har många industrijobb som är enklare att ersätta med robotar.

Alexander Bard som tidigare spått framtiden med hög precision sade nyligen i en intervju med Veckans Affärer att "Hälften av alla dagens jobb kommer ryka fram till år 2025."

I en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning skriver man att vartannat jobb kommer att automatiseras inom 20 år. Vissa jobb ligger mer i riskzonen: "Yrken som kräver fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor har lägst sannolikhet att ersättas. Skogsmästare, präst och speciallärare hör till de grupper som löper minst risk, medan kassapersonal, försäljare och maskinoperatör tillhör de som löper störst risk."

I samma rapport kan vi läsa: "I yrkesbeteckningen ”företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän” beräknas till exempel 46 % av jobben kunna datoriseras."

Även denna sajt (Företagande.se), alla bloggar och tidningsredaktioner där ute ligger med i riskzonen när robotar tar över journalistiken.

Det spelar ingen roll om du är välutbildad, så länge du inte har utbildning inom rätt område. I rapporten går också att läsa att då vi i Sverige har relativt höga löner kan vi drabbas ännu hårdare av denna utveckling. Det blir ännu mer motiverat att sätta in en robot som gör jobbet än att betala en hög lön till någon som dessutom bara kan arbeta 8h/dygn.

Framtidens skatter kan inte tas från arbete

En naturlig följd av detta blir då att huvuddelen av skatteintäkterna inte kan tas från arbete: ”En viktig anpassningsmekanism tar fasta på tesen att den höga skatte- och regelbördan på arbete och arbetsgivare enbart var möjlig under en kort historisk episod med en avvikande form av teknikutveckling som gjorde enkel arbetskraft ovanligt efterfrågad. Dagens teknikutveckling med andra egenskaper kräver andra skattebaser och andra sätt att finansiera välfärden. Lyckligtvis ter sig detta inte alls omöjligt. Skatt kan till exempel i viss mån läggas direkt på konsumtion, i synnerhet sådan som är miljö- eller hälsoskadlig eller som skapar negativa externa effekter som exempelvis trängsel.” Källa: Vartannat jobb utomatiseras inom 20 år - utmaningar för Sverige.

Vad gör vi med denna information?

Följdfrågan blir ju då: Vad ska alla göra? Vad skulle du göra om du inte hade ett jobb att gå till?

För många kommer kanske detta som en chock. Varför pratas det inte mer om det?

För andra kommer det som en lättnad. Sex timmars arbetsdag är med för mycket - det kan dras ner till två...

Kanske behöver det inte bli negativt. Kanske är det en positiv utveckling.

Vad är det som säger att man måste arbeta för att kunna överleva eller ”göra rätt för sig”, om en maskin kan göra jobbet. Någon nämnde att vi får lägga arbetsgivaravgifter på maskiner och robotar för att finansiera välfärden, men behövs det om robotar inom en snar framtid sköter sjukvård, tillverkning, odling/matproduktion, transporter, ja allt vi behöver. De kommer dessutom göra det bättre och mer effektivt än oss människor.

Kanske blir det välfärd åt alla, där alla har friheten att göra vad man vill.

De 20 jobben med störst sannolikhet att försvinna (sannolikheten i % inom parentes)

• Fotomodeller 98,0%
• Bokförings- och redovisningsassistenter 97,0%
• Maskinoperatörer, trävaruindustri 97,0%
• Biblioteksassistenter m.fl. 96,6%
• Kassapersonal m.fl. 95,3%
• Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 95,0%
• Övriga maskinoperatörer och montörer 94,8%
• Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 94,4%
• Torg- och marknadsförsäljare 94,0%
• Övrig kontorspersonal 94,0%
• Renhållnings- och återvinningsarbetare 93,0%
• Kontorssekreterare och dataregistrerare 92,2%
• Montörer 91,4%
• Maskinförare 90,2%
• Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 89,8%
• Lokförare m.fl. 89,6%
• Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 89,3%
• Processoperatörer vid stål- o metallverk 89,0%
• Köks- och restaurangbiträden 88,6%
• Storhushålls- och restaurangpersonal 88,4%

De 20 jobben med minst sannlikhet att försvinna (sannolikheten i % inom parentes)

• Lantmästare, skogsmästare m.fl. 0,8%
• Präster 0,8%
• Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 0,9%
• Speciallärare 1,1%
• Högre ämbetsmän och politiker 1,2%
• Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 1,5%
• Chefstjänstemän i intresseorganisationer 1,5%
• Pastorer 2,5%
• Psykologer, socialsekreterare m.fl. 3,0%
• Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 3,0%
• Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 4,9%
• Förskollärare och fritidspedagoger 5,2%
• Grundskollärare 5,6%
• Hälso- och sjukvårdsspecialister 6,0%
• Gymnasielärare m.fl. 6,4%
• Jurister 8,0%
• Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 11,2%
• Dataspecialister 11,7%
• Chefer för mindre företag och enheter 12,1%
• Lärare och instruktörer 13,0%

Avslutningsvis vill jag tipsa om en föreläsare. Stefan Hyttfors lyfter tankar om välfärd, tillväxt, hållbarhet och social kapitalism. Han ställer frågan om ekonomisk tillväxt kan vara skadlig eller rent av förödande för mänskligheten. Sök på videor, Hyttfors och tal.