Höga energi- och bränslepriser påverkar inte bara den enskilde företagaren och privatpersonen som får svårt att bära kostnaderna. När köpkraften minskar genom höga skatter som omfördelas till staten, minskar också köpkraften och konsumtionen som gör att ekonomin riskerar att stagnera.

Men det går att lösa detta för priserna handlar inte främst om kriget i Ukraina, även om en del politiker vill få det att låta så.

På DI debatt kan vi läsa: "En förklaring till att de svenska drivmedelspriserna är bland de högsta i världen är de svenska skattenivåerna. Jämfört med EU:s miniminivåer så har vi högre skatt på bensin och diesel."

Hade viljan funnits hade en skattesänkning kunnat göras för att minska omfördelningen av pengarna. Det skulle minska trycket på de redan pressade småföretagarna.

Vidare kan vi läsa på DI: "Utöver koldioxidskatt och energiskatt utgår även 25 procents moms på bensin och diesel. […] I nuläget utgår alltså moms på nära 7 kronor för bensin och 5 kronor för diesel. Menar regeringen allvar med sin vilja att påverka de svenska drivmedelspriserna bör möjligheterna att sänka momsen på drivmedel skyndsamt utredas."

Staten tjänar en miljard extra per månad

SVT har räknat på hur mycket staten tjänar på de skyhöga bränslepriserna. Enligt uträkningen får den in en dryg miljard kronor i månaden extra bara på de ökade momsintäkterna.

Det är helt orimligt. Hade en företagare betett sig på samma sätt hade denne dömts för ocker.

Följden av detta blir att 1 000 000 000 kronor varje månad inte används i samhället. Det är restaurangen som inte besöks, hårklippningen som inte blir av och bilreparationen som skjuts på framtiden.

Polen tar bort moms på matvaror och sänker den på bland annat bensin, gas och gödningsmedel. Det är fullt möjligt för svenska politiker att göra liknande. Men det minskar så klart samtidigt möjligheterna för regeringen att kasta ut valfläsk inför höstens val.

Beslut är svåra, eller enkla, beroende på vad man anser är viktigt.