I Statens årsredovisning 2017 framgår att Statens intäkt för Arbetsgivaravgifterna är 530 miljarder, d.v.s. 31,42% av alla bruttolöner utbetalda av Aktiebolag i Sverige.

Jag, liksom sannolikt många fler, har vaggats in i föreställning om att Sociala avgifter går till socialförsäkringar och pensioner. Dessa står för ungefär två tredjedelar av avgiften. Resten då?

I stort fördelas 530 miljarderna såhär:

• En tredjedel till Socialförsäkringar som utbetalas genom Försäkringskassan
• En tredjedel till den allmänna Pensionen som utbetalas genom Pensionsmyndigheten
• En tredjedel till, Slasktratt-skatten som har det oskyldiga namnet ”Allmän löneavgift” Den går till ”budgetförstärkande” syften.

Fokus i den här artikeln är den sista tredjedelen. Den motsvarar ungefär 180 miljarder.

Den Allmänna löneavgiften är ingen avgift, inte ens formellt sett, det är en supersjälvklar skatt. Jag har kallat denna skatt för Slasktratt skatt eftersom det bättre beskriver vad skatten är. Att kalla den för ”Avgift” vilseleder oss. Enda anledningen till att ha ordet Löne- framför den s.k. avgiften är att dess belopp räknas som andel av bruttolönen.

Allmänna Löneavgiften

Genom bl.a. Skatteverkets hemsida framgår att den skatten infördes 1995. Då fastställdes Allmänna löneavgiften till 1,5% av Arbetsgivaravgiften. Syftet var att finansiera Sveriges medlemskap i EU.

1,5% av 2017 års Sociala avgifter motsvarar ca 8 miljarder. Slasktratt skattens andel av Sociala avgifterna har sedan -95 smygökats från 1,5% till 10,72%. I kronor räknat betalar vi ungefär 175 miljarder mera idag till skatten än vad den var ämnad för vid införandet för ca. 20 år sedan. På Skatteverkets hemsida framgår att numera går ca 1/3 av de Sociala avgifter till går till ”budgetförstärkande syften” Det betyder att en tredjedel av de Sociala avgifter som vi Arbetsgivare betalar går till Statens allmänna konsumtion. Tråkigt nog har den döpts till det vilseledande namnet ”Allmän löneavgift”

Höjd Slasktratt-skatt i jämförelse med sänkt bolagsskatt

Om skatten legat kvar på 1,5% av Sociala avgifterna så hade det motsvarat ca. 8 miljarder idag.

Men, den är faktiskt över 180 miljarder. Mellanskillnaden mellan vad den vore om nivån legat kvar på samma nivå som den låg vid införandet av skatten, och den nivå den ligger på idag är 175 miljarder. Är det mycket eller lite? Det är jättemycket.

För att få ett hum om hur mycket det är så kan man jämföra den med ändringarna i Bolagsskatten som skedde för några år sedan.

Vi företagare blev glada över att Bolagsskatten sänktes från 26% till 22%.

Räkenskapsår 2017, med 22% i bolagsskatt, så fick Staten inkomst från bolagsskatt på ca 120 miljarder.

Om Bolagsskatten legat kvar på samma höga nivå som tidigare, d.v.s. 26%, så hade Statens intäkt varit ungefär 143 miljarder. Staten har alltså tappat i Intäkt på att sänka Bolagsskatten med ungefär 23 miljarder.

Men, vad är denna förlust för Staten i jämförelse med den ökning som Staten tar in på skatten Allmänna löneavgifter? Statens förlust på att sänka Bolagsskatten är småpotatis i förhållande till vad Staten tjänar genom den enorma succesiva höjningen av Allmänna avgiften.

Sänk Arbetsgivaravgiften

Det vore mera rätt att kalla denna skatt för ”Extra skatt för alla som erbjuder jobb” Idag betalar vi företagare alltså en tredjedel av sociala avgifter till budgetförstärkanden syften.

Varför ska vi bestraffas med extra skatt för budgetförstärkande syften för att vi anställer?

Arbetsgivaravgifterna är inte avsedda som en kassa för allmänna budgetförstärkande syften!

Jag kan förstå att pengarna behövs i Statens kassa, men inte att just Arbetsgivare ska bestraffas med att betala denna skatt.

Det vore en enkel match att börja med att sänka arbetsgivaravgifterna med 5,42 % så vi får Sociala avgifter på 26%.