Minskad befolkningsökning och låg invandring
SCB justerade prognos tar hänsyn till lägre födelsetal och en betydligt lägre invandring än tidigare antaganden. Dessa faktorer har lett till en kraftig nedrevidering av befolkningsökningen, vilket i sin tur minskar behovet av nya bostäder.
"Vi – och mig veterligen de flesta andra prognosmakare – gör inga egna befolkningsframskrivningar och utgår därför från SCB
bedömningar. Dessa är förstås osäkra," säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB. "Uppskattningen om 30 000 nya bostäder per år ändrar helt förutsättningarna för bostadsbyggandet de kommande åren. En positiv slutsats är att den bedömda bostadsbristen framöver minskar."
Det säljs färre nya bostäder
Försäljningen av nya bostäder har legat något över nivåerna från samma period förra året, men ingen tydlig förbättring syns ännu. De bostäder som säljs har ofta legat ute till försäljning i runt ett år, och andelen prissänkta bostäder ligger kvar runt 9–10 procent.
"Förväntningar om fler räntesänkningar från Riksbanken har inte ännu haft en tydlig effekt på försäljningen av nya bostäder," säger Boije. "Antalet sålda och bokade nya bostäder har ökat marginellt under våren jämfört med samma period förra året."
Byggkostnadsinflationen stabiliserad
Efter kraftiga kostnadsökningar under pandemin och Ukrainakriget, har byggkostnadsinflationen nu stabiliserats på normala nivåer. Detta är ett första steg mot en återhämtning i bostadsbyggandet, men det är inte tillräckligt för att starta en omfattande byggboom.
"Hushållens köpkraft har urholkats av den allmänna inflationen och priserna på andrahandsmarknaden har fallit relativt byggkostnaderna. Vi kanske inte får sju svåra år i bostadsbyggandet, men någon snabb uppgång blir det knappast," säger Boije.
Minskad BNP-tillväxt från bostadsbyggandet
Bostadsbyggandet bidrog med cirka 3 procent av BNP per år under 2021/2022, men detta väntas falla till runt 1 procent under 2024/2025. Med SCB nya prognos förväntas bostadsbyggandets bidrag till BNP-tillväxten vara betydligt mindre fram till 2030.
Bostadsbehov skiljer sig regionalt
Trots att efterfrågan och utbudet av nya bostäder är i balans på nationell nivå, finns stora regionala skillnader. Vissa kommuner och regionstäder har fortfarande obalanser, både i form av överskott och underskott av bostäder.
"Fokus måste nu ligga på att bygga nya bostäder i de mest expansiva områdena där det finns stor bostadsbrist eller där många nya bostäder behövs för att härbärgera den kompetens som krävs för bland annat den gröna omställningen," säger Boije. "Detta gäller bland annat delar av norra Sverige."
