– Om skattebetalarna hade något att välja på skulle de aldrig välja detta, men de har inget att välja på, och myndigheterna är väldigt duktiga på att inte berätta vad de håller på med. Det är en stor skandal, både innehållsmässigt och ekonomiskt, säger Enkvist, även krönikör på Epoch Times.
Rapporten, framtagen för Kommissionen för skattenytta, fokuserar på kostnaderna för lärarutbildningen, som enligt författarna är mycket högre än vad de tilldelade medlen visar. Detta beror främst på att många studenter hoppar av utbildningen och att många lärare lämnar yrket efter bara några år.
För att motverka lärarbristen har många skolor anställt obehöriga lärare, vilket har sänkt kvaliteten. Enkvist noterar också att många lärare söker sig till andra kommuner för högre löner.
– Lönerna har ökat på grund av lärarbristen, och inte på grund av hög uppskattning av lärarna, säger hon och fortsätter: Att höja lönen utan att kräva bättre resultat är att stoppa pengarna i ett svart hål.
Författarna menar att mediokra lärare försämrar inlärningen, vilket påverkar elevernas kunskaper och landets framtida ekonomi negativt.
De föreslår två huvudsakliga förändringar för att förbättra lärarutbildningen. För det första bör lärarstudenterna först inhämtas kunskaper i sitt ämne och därefter genomgå en ettårig pedagogisk utbildning. För det andra bör lärarstudenter arbeta halvtid på en skola under handledning medan de avslutar sin utbildning, vilket ger dem direktkontakt med arbetsmiljön och en halvtidslön under utbildningsåret.
Skolverket kommenterar inte författarnas förslag direkt men betonar i ett mejl vikten av att stärka kvaliteten i lärarutbildningen och förbättra arbetsmiljön i skolan för att behålla lärare.
Trots vissa framsteg, som en ökning av andelen behöriga lärare i både grund- och gymnasieskolan, visar Skolverkets långtidsprognos att lärarbristen inte kommer att lösas med nuvarande strategier.
Niclas Fohlin, pedagogisk utvecklingsledare i Stockholm, anser att lärarutbildningen är för akademisk och inte fokuserar tillräckligt på det praktiska hantverket att undervisa.
– Fokus måste ligga på hantverket att undervisa, säger han.
Enkvist och Fohlin ser båda behovet av en starkare kultur och tillsyn för att säkerställa kvaliteten hos lärare. Enkvist tror att om den politiska ledningen vill, kan skolan förändras radikalt på sex år.
Fakta om utbildningen av behöriga lärare
- I Sverige är en lärarutbildning 3,5–5,5 år lång beroende på vald examen. Därefter ansöker studenten om lärarlegitimation hos Skolverket.
- Alla utbildningar innehåller utbildningsvetenskap, som omfattar bland annat pedagogik och didaktik, samt praktik, så kallad Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
- Kravet på legitimation för lärare och förskollärare infördes i skollagen år 2011. Syftet med legitimationen är att öka kvaliteten i den svenska skolan, höja yrkets status och tydliggöra vad en lärare och förskollärare är behörig att undervisa i. Med behörig lärare menas att läraren har lärarlegitimation och är behörig för den undervisning som läraren bedriver.
- I dag är 72 procent av lärarna på svenska lärosäten behöriga.
Källa: Epoch Times
