Företagsekonomi råd

Låna ut pengar till eget aktiebolag

av Erika Jofur

15 Oct 2024

Svenska sedlar och ett tygmärke med svenska flaggan.

Lån från aktieägare till aktiebolag är ok så länge räntan är rimligt satt.

Driver du ett aktiebolag och vill ha möjligheten att sänka skatten så är ett sätt att låna ut pengar till ditt aktiebolag. Men tänk på att räntan måste vara marknadsmässig, annars kan Skatteverket reagera. Företag har dömts för att ha satt för hög ränta vid utlåning.

För ägare av fåmansbolag kan ett sätt att få en relativt låg skatt på uttag ur bolaget vara att ta ut ränta på egna pengar som lånas ut till aktiebolaget. Så länge räntesatsen som används är marknadsmässig, kommer räntan att beskattas som inkomst av kapital hos företagaren till 30 procents kapitalskatt. Efter skatt får företagaren behålla 70 procent av uttaget från bolaget. Ränteutgiften är avdragsgill för bolaget.

Lån till bolaget där räntan kapitalbeskattas ger nästan alltid en lägre beskattning än uttag av lön och alltid lägre skatt än vad som uppkommer på utdelning från bolaget som företaget först betalat bolagsskatt på.

Ränta på lån till aktiebolag

Bolaget betalar ut 8 000 i ränta till dig. Du betalar kapitalskatt med 30 procent. Skatten blir 2400 kr och ditt netto 5600 kr, det vill säga 70 procent.

Låt oss jämföra med lägsta skatten på utdelning. Om bolaget har 10 000 kr i vinst ska 20,6 % betalas i bolagsskatt, dvs. 2060 kr. Om resterande 7940 kr kan ges som kapitalbeskattad utdelning (utdelning under gränsbeloppet beskattas med 20 %) får mottagaren behålla (7940 - 7940 x 0,2 = 1588 kr) 6352 kr, dvs. 63,52 procent blir kvar av ursprungliga 10 000 kr.

För att komma upp dessa räntebelopp behöver du dock låna ut ett rätt högt belopp. Det bör ställas mot vad du annars hade kunnat investera dina pengar i eller var du annars hade kunnat få ränta på dem eller annan avkastning.

Den som är försiktig kan nämligen inte sätta räntesatsen högre än statslåneräntan plus en procentenhet när man lånar till sitt eget bolag. Överstiger den utbetalda räntan den marknadsmässiga räntan – överränta – blir det en helt annan skattemässig bedömning. Skatteverket anser att överränta skall anses vara en förtäckt utdelning. Överräntan kommer därför att beskattas enligt reglerna om skatt på utdelning i fåmansföretag.

Det betyder att överräntan kan beskattas på något av de sätt som gäller vid utdelning från fåmansbolag. Överräntan kapitalbeskattas om den ryms inom det kapitalbeskattade utdelningsutrymmet. Har utdelningsutrymmet redan utnyttjats fullt ut vid vanlig utdelning under året, beskattas förtäckt utdelning i form av överränta som en särskild inkomst av tjänst och läggs på toppen av lön och övriga förvärvsinkomster när den vanliga skatten beräknas.

Se nuvarande statslåneränta här hos Riskgälden.

Aktiebolag dömdes för högt satt ränta

I ett fall där ett företag hade tagit ut ränta baserat på statslåneräntan plus 3 procent blev ifrågasatt av Skatteverket och dömda i kammarrätten.

Fler tips: Vid uthyrning av fastighet, bostad och småhus gäller detta för att få lägst skatt

Även: Vid hög vinst, sänk skatten genom att låta bolaget vila i fem år

Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.

Taggar:

6 kommentarer

Peter Ulander

2019-10-03 07:20

Finns det någon indikation på hur man ska tänka nu när statslåneräntan krupit under noll? Att lägga på 1-3 % (enligt tidigare disk.) på den negativa räntan känns ju inte riktigt marknadsmässigt om man beaktar hur finansmarknaden i övrigt hanterar detta. Jag har t ex nyligen tagit upp ett företagslån i ett bolag jag jobbar med där basen uttryckligen anges att den aldrig kan vara lägre än noll.
Är det rimligt att anta att man kan resonera på samma sätt vid utlåning till fåmansbolag? Se mer...

Fredrik

2019-03-24 16:05

Fann detta stycke intressant i den länk (https://bit.ly/2Cz7N1W) som John Knutsson länkat tidigare, där det står följande:

"Tumregel utgå från att marknadsräntan – om omständigheterna inte utvisar annat – bör anses vara statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg för 3 %-enheter."

Har jag förstått det hela rätt att en marknadsmässig ränta utifrån denna tolkning skulle vara 3,51% baserat på Statslåneräntan 2018-11-30 0,51?

Ser att artiklarna har ett antal år på nacken, är detta fortfarande en rimlig tumregel? Se mer...

punkarn o rotborsten

2019-02-27 05:37

sluta larva er....alla företagare vet redan att den faktor som byggde hela landet Sverige var kontrakts-säkerheten och den är sedan länge borta vad avser skatteverket.....de bara helt plötsligt underkänner alla avdrag du haft de senaste 15 åren tömmer bolaget och dig på allt du äger ….och bara kallt räknar med att du förstår att gå rättslig väg tar minst 10 år och kostar massor av pengar eftersom i dessa fall är det europadomstolen man får hoppas på. Dessutom måste man ju dessförinnan lämna landet eftersom "deep state" kommer se till att allt annat i ditt svenska liv omöjliggörs på resan dit. Det är ju så verkligheten av majoriteten ser ut.
Vill ni ha mitt tips så samla istället in information om alla fall liknande det jag beskriver ovan, be om deras fullmakt och så starta en grupptalan i EU mot Skatteverket. Se mer...

John Knutsson

2016-04-19 08:13

Här är ett sammandrag av rättsfallet från 2007:

http://goo.gl/NHUrFR

Mvh John Knutsson

John Knutsson

2016-04-19 08:07

Tjena Wogenius,

Där finns ett rättsfall som det hänvisas till på följande sajt där riktlinjen har satts av kammarrätten för vad marknadsmässig ränta skall anses vara:

http://goo.gl/DBiPGl

Detta rättsfall är från 2013 och riktlinjen har satts till statslåneräntan plus en procentenhet.

I och med att statslåneräntan är rätt låg nu i jämförelse med exempelvis 2010, så ger det inte så mycket låneränta.

https://goo.gl/epbMwH

I ett annat rättsfall från 2007 sattes räntan till statslåneräntan plus 3 procentenheter. Det var Skatteverket som tyckte att 3 procent var marknadsmässigt just då. Domstolen nämnde i det fallet följande om man ville ha en låneränta utöver detta:

"Kammarrätten, som konstaterade att skattelagstiftningen saknar bestämmelser om vad som är marknadsmässig ränta vid inlåning till fåmansföretag, menade att frågan om marknadsmässig ränta får avgöras från fall till fall med beaktande av vilka villkor samma företag skulle erhålla vid lån från utomstående långivare för ett liknande lån, det risktagande långivaren utsätter sig för, möjligheterna att omförhandla ingånget avtal samt den säkerhet som bolaget kan lämna för lånet".

Jag vet nu inte varför låneräntan som godtas skiljer sig mellan 2007 och 2013 års rättsfall, jag har inte studerat rättsfallen.

Men, som sagt, vill man vara försiktig får man hålla sig till statslåneräntan plus en procentenhet. Vill man ha en högre ränta bör man i vart fall läsa det rättsfall jag här nämnde och liknande rättsfall om de finns för att se hur domstolarna tillämpade förutsättningarna för att sätta en högre räntesats.

Om du vill läsa ett sammandrag av ett rättsfall där räntan ansågs för hög och där en uppdelning därför gjordes mellan marknadsmässig ränta och förtäckt ränta, kan du titta här:

http://goo.gl/6UqZty

Hoppas det var tillfyllest.

Med vänliga hälsningar

John Knutsson Se mer...

Ingvar Wogenius

2016-04-13 13:00

Det här med marknadsmässig ränta är ju nåt vi ofta diskuterat på forumet, och det skulle vara väldigt intressant om det fanns ett prejudikat nånstans?

Om man har ett bolag med låg kreditvärdighet så är den enda chansen att eventuellt få ett lån att vända sig till nån sån här ny, liten aktör, och där få betala en ränta på kanske 15%

Då är ju den marknadsmässiga räntan 15% för just det här bolaget. Kan man tycka.

Låt vara att det är en ovanlig situation att en ägare har pengar att låna ut till sitt bolag, samtidigt som bolaget inte är kreditvärdigt.
Men ändå..principen.. Se mer...