Intervjun är tio sidor lång och full av explosiva avslöjanden om partiets nedstängning av framför allt de sista tre kärnkraftsreaktorerna i Tyskland. Daniel Graeber berättar att bakom arbetet ligger en omfattande granskning och en rättsprocess mot Habecks ekonomidepartement.

"Den aktuella utgåvan är helt utsåld på flertalet försäljningsställen," säger Graeber.

Lång historia av kärnkraftsavveckling

Förberedelserna för att fasa ut den tyska kärnkraften startade redan under Gerhard Schröders tid på 2000-talet. Planerna förverkligades under Angela Merkels tid efter Fukushima-olyckan 2011, vilket raderade det försiktiga opinionsstödet för kärnkraft i Tyskland. Under 2021, när Ryssland började begränsa gasleveranserna, blev beslutet att stänga de sista reaktorerna starkt ifrågasatt, särskilt efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Politiska manipulationer och rättsprocess

Graeber började misstänka att besluten var baserade på förvrängda eller förfalskade dokument. Efter att miljödepartementet vägrade lämna ut alla dokument, tvingade tidningen Cicero upp ärendet i domstol och vann. De hemliga dokumenten visade på omfattande manipulationer och ignorerade expertutlåtanden inom ministerierna.

Graeber berättar att Robert Habecks statssekreterare, inklusive Patrick Graichen, spelade nyckelroller i dessa manipulationer. E-postmeddelanden visade på omfattande "trick och bedrägerier" för att vilseleda allmänheten och den ansvariga ministern själv.

Säkerhets- och ekonomiska konsekvenser

Trots interna dokument som pekade på att en förlängning av kärnkraftens driftstid kunde vara säker och ekonomiskt fördelaktig, förfalskades dessa dokument till att motsatsen skulle framstå. Den nya versionen av dokumenten användes sedan för att motivera nedläggningen.

Graeber påpekar att flera av Tysklands kärnkraftsreaktorer ansågs vara bland de säkraste i världen. De gröna fraktionerna inom Bundestag försökte istället driva idéer om standby-läge för kärnkraftverken, men utan expertutlåtanden.

Framtiden för tysk energipolitik

Graeber konstaterar att Tysklands höga elpriser och klimatarbete är de stora problemen nu. Den tyska energipolitiken har lett till ökade utsläpp genom att gamla kolkraftverk åter satts i drift. Graeber betonar att energiförsörjningen bör styras av ingenjörer och inte av politiska ideologier.

Fem av de sex sista reaktorerna kan enligt Graeber återstartas med rimlig ansträngning, och CDU och CSU har redan tillkännagett planer på detta vid ett eventuellt regeringsskifte. Men huruvida detta är politiskt genomförbart återstår att se.

Daniel Graeber avslutar med att trots att kärnkraftsnedläggningen den 15 april 2023 var en seger för De Gröna, är det politiska slaget långt ifrån över. "För deras egentliga mål, att förhindra en verklig drifttidsförlängning med flera år och en återaktivering av redan nedlagda kärnkraftverk, hade de uppnått," avrundar han sin granskning.

Granskningen har väckt stor uppmärksamhet och lett till omfattande debatt om Tysklands energipolitik och framtida strategier.