Varför ska man egentligen arbeta aktivt med hållbarhet? Det tar tid, kostar ofta pengar och hur kan du som företagare verkligen vara säker på att det är lönsamt? I det här inlägget ska vi gå igenom vilka affärsnyttor som ligger bakom företags hållbarhetsarbete. Kanske kan det vara hjälp för ditt företag att hitta varför just ni ska jobba med hållbarhet.

Hållbarhet är ju som du vet ett stort och vitt begrepp. Det är inte alltid lätt att veta vad människor pratar om när de pratar om sitt ”hållbarhetsarbete”. Sanningen är den att det är olika för varje organisation. Det som är viktigt och fungerar för ena företaget kanske innebär katastrof för det andra. När jag under detta inlägg refererar till hållbarhetsarbete menar jag respektive organisations unika uppsättning med aspekter som är viktiga för dom ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. Innan vi börjar så kanske vi ska klargöra vad affärsnytta är. Affärsnytta kan nog tänkas vara allt som hjälper en organisation uppnå sitt syfte. Precis som med hållbarhetsarbetet är prioriteringsordningen individuell för varje organisation även om många delar affärsnyttor. Alla organisationer bör till exempel jobba med sin marknadsföring även det är viktigare för vissa än andra.

Viktiga intressenter

Vilka kopplingar finns mellan hållbarhetsaspekterna och affärsnyttorna? Låt oss börja närmast besluten. Vem eller vilka är det som har beslutsmandat i hållbarhetsfrågorna? Det kan skilja lite från organisation till organisation men om vi tittar på ett företag är det generellt ägarna, styrelsen, verkställande direktör och potentiellt en person/roll som VD har delegerat beslutsmandat till. Ägarstyrning är en vanligt förekommande orsak till att organisationer arbetar med hållbarhet och kan vara helt avgörande för både inriktning på arbetet men också att det överhuvudtaget blir av. Om ett hållbarhetsinitiativ kommer lägre ner i en organisation kan det vara värdefullt att lyfta frågan till styrelse/ägarnivå för att se om det är något att gå vidare med och för att säkerställa att den affärsnytta organisationen har identifierat överensstämmer med hur styrelse/ägare ser på saken.

Läs även: Hur hållbarhetsarbete kan skapa fler affärer

I vissa fall går försäljningsvolym och hantering av hållbarhetaspekter hand i hand. Rent konkret kan det betyda att kunder köper (mer) av organisationen för att den arbetar aktivt med att minska sin negativa hållbarhetspåverkan och/eller sitt positiva bidrag till samhällsutvecklingen. Hur detta tar sig uttryck är olika, speciellt om vi pratar business-to-business (B2B) eller business-to-consumer (B2C). Vid ett formellt upphandlingsförfarande i B2B kan det till exempel vara så att man måste uppfylla vissa hållbarhetsrelaterade krav för att få delta. Är det inte en formell upphandling (fortfarande B2B) kan god hållbarhetsprestanda addera till köpupplevelsen för kunden och göra så att just ditt företag sticker ut så pass mycket att ni får affären. För B2C-affärer är det ännu lite diffusare eftersom privatpersoner sällan är rationella eller logiska i sina beslutsmönster även om vi vill tro det. Generellt kan man säga att det viktiga för ditt företag är att uppfatta vilka önskemål och krav era kunder har för att kunna tillgodose dessa.

Nu har vi pratat om två typer av intressenter: ägare och kunder. Nästa grupp jag vill lyfta fram är ”den breda massan”. Vi kan kalla alla dessa människor för samhället. Samhället ställer, bland annat genom sina värderingar, ett antal krav på varje organisation. Dessa behöver inte vara uttalade eller ens något respektive individ kan sätta fingret på men är ändå alltid en faktor vid köp. Det intressanta med värderingar är att de ändras. Ibland i takt med samhällsklimatet, ibland som en konsekvens av en viss debatt, eller traumatisk händelse. Det är många aspekter som påverkar våra värderingar. Organisationer bör ta hänsyn till dessa och i synnerhet det vi kallar hygiennivå. Hygiennivå är i princip den lägsta nivå vi förväntar oss i olika sammanhang av en motpart. Som exempel kan vi ta barnarbete. I Sverige förväntar vi oss att barnarbete inte sker utan att våra barn går i skolan. Även om verkligheten ser annorlunda ut i andra delar av världen styr vår egen situation över våra förväntningar. Om man som organisation inte lever upp till samhällets hygiennivå har man ofta ett problem. Det kan innebära att kunderna, potentiella och befintliga, som utgångspunkt kommer vara lite missnöjda med den produkt ditt företag säljer helt enkelt för att ni inte motsvarar deras förväntningar.

Effektiviseringar

Emellanåt genomför organisationer effektiviseringar. Oftast sker dessa för att spara pengar. Det kan till exempel handla om att installera LED-belysning istället för annan typ av belysningskälla. Genom det minskar man energiförbrukningen och kostnaden för densamma sjunker. Som en härlig bieffekt innebär minskad energiförbrukning bland annat att det släpps ut mindre klimatpåverkande gaser. Man kan minska spillet i produktionen och på så vis minska mängden råmaterial man köper in. Logistikplanering är en annan typ av effektivisering som leder till minskat inköp av bränsle och därmed sparad krona. Effektiviseringar gör oftast att sparade kronor och förbättrad hållbarhetsprestanda går hand i hand. Oberoende av vilket syfte man har får man båda effekterna och det är viktigt att komma ihåg.

”Culture eats strategy for breakfast”

En av de absolut viktigaste tillgångarna en organisation har är sin personal, sitt humankapital. Här kan man göra en uppsjö med åtgärder och eftersom alla är olika behöver man fundera på vad som fungerar för de anställda på ditt företag. Låt oss prata om vad man vill uppnå som arbetsgivare, vilka mål man har för sin personal. För att en anställd ska vara glad, nöjd och göra sitt bästa behöver de bland annat trivas på jobbet, känna tillhörighet med organisationen, känna att de kan påverka sin situation och kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande vis. Aspekter som barnarbete, mänskliga rättigheter och skäliga löner spelar också stor roll i delar av världen där detta inte är en självklarhet. Vad är då affärsnyttan i att hantera dessa frågor? Lagen måste man ju självklart följa men eftersom nivån på lagstiftningen skiljer sig mellan länder kan det finnas etiska krav på att göra mer än vad lagen kräver. Att ha anställda som är glad och nöjda innebär bland annat att de presterar bra, är goda ambassadörer, lojala och bidrar till gruppen så att hela företaget kan prestera på topp. Fördelarna med att ta hand om sin personal är egentligen obegränsade. Peter Drucker, känd managementforskare som ska ha myntat begreppet ”Culture eats strategy for breakfast”, antyder hur viktig kulturen är för ett företags framgång.

Varumärket

Den kanske vanligaste affärsnyttan jag hör människor prata om när det kommer till deras hållbarhetsarbete är ett stärkt varumärke. Och ja, det råder väl inga tvivel kring att ett starkt varumärke kan spela stor roll i ett företags framgång och att hållbarhetsarbetet bidrar till detta. Men det är lite som dom säger när det kommer till respekt:

”Respekt är inget man tar, det något man förtjänar”

Samma sak gäller för hållbarhet. Att vidta åtgärder enbart för att stärka sitt varumärke är sällan den bästa eller trovärdigaste vägen att gå. Då finns det risk att hamna i greenwashing-träsket och det ger oftast negativa konsekvenser. Det starka varumärket kommer på köpet när man tar sitt hållbarhetsarbete på allvar och blir duktig på det. Det tar tid. Det är ingen quick fix utan kräver kontinuerligt arbete. Att få ett starkare varumärke är oftast en konsekvens av alla de åtgärder man har i sin hållbarhetsstrategi och inte produkten av en enskild åtgärd.

Lär känna din verksamhet!

Avslutningsvis vill jag nämna en nytta som få kunder tänker på innan man utvecklar ett område men som nästan alltid nämns i efterhand. Detta gäller speciellt när man jobbar med nya områden och är ökad kännedom och förståelse för den egna verksamheten. Underskatta inte denna affärsnytta. Dessa typer av insikter är något man kan bära med sig under lång tid och även om det kan känns svårt att starta ett projekt enbart på grund av detta så kan man istället bygga in det i ett annat projekt för att faktiskt lära känna sin organisation och verksamhet bättre. Nyckeln till framgångsrika åtgärder är att förstå samspelet mellan verksamheten och hållbarhetsfrågorna. Vilka hållbarhetsaspekter driver era högst prioriterade affärsnyttor och hur påverkar ekologiska och sociala frågor er verksamhet?