Några vill definiera det intellektuella kapitalet som antalet outnyttjade idéer i ett företag och se det som en post på balansräkningen.

Det har också utvecklats metoder för att redovisa personalen som en tillgång och inte en kostnadspost i årsredovisningen. Detta är en positiv utveckling som, tillsammans med gynnsamma organisationsstrukturer, ger en god grund att stå på. Men det räcker inte. För att aktivera det intellektuella kapitalet, dvs. förverkliga de goda idéerna, krävs personer som driver på inom företaget.

Det krävs mod för att gå mot strömmen och göra något helt nytt. Att föra fram en idé som verkligen är ny möter alltid motstånd. Ett bra kriterium på en "verkligt ny idé" är att den ifrågasätts. Detta måste man vara stark nog att ta. Samtidigt måste man ha en förmåga att förmedla sin övertygelse och vision till omgivningen.

Att sedan gå från idé till handling kräver ännu mer mod. Då behöver man en stark tro på och en levande vision om det man vill genomföra. Man måste "veta" att den nya idén är den rätta. Visionen måste vara starkare än motståndet från dem som tror på de "befintliga" lösningarna. Dessutom måste man våga utsätta sig själv för dubbla risker, risken att inte få ledning och medarbetare med sig och risken att misslyckas.

Hindren är alltså många. Men en tålmodig koncernledning, som ger utrymme åt rebellerna, vet också att den möjliga utdelningen är mycket stor. Ett öppet företagsklimat befrämjar inte bara välbefinnande utan också kreativitet och tillväxt. I svenskt näringsliv är Astras Losec och Ericssons mobiltelefoni kraftfulla exempel på vad rebellerna kan åstadkomma.

För att det intellektuella kapitalet ska kunna utnyttjas och skapa tillväxt krävs mer "civil olydnad" inom företagen. Civilkurage borde vara ett obligatoriskt ämne på våra universitet och högskolor.