Sveriges ekonomi går för högtryck, så långt allt bra. Men det väcker också frågeställningen om möjligheter funnits att ur ”produktionssystemet Sverige” kunnat levereras än högre ekonomisk tillväxt? Svaret är ja, enligt ekonomen Peter Tovman, som även förespråkar en produktivitetskommission efter höstens val.

Kompetens och arbetskraft

Svaret grundar sig på för det första att brist råder på anställningsbara medarbetare med relevant kompetens. Gäller både inom industrin och tjänstesektorn. I rapporten ”Hur Sverige kan förbli en kunskapsnation”, utarbetad av Almega, framgår bland annat följande:

”Kompetensbristen i Sverige tvingar de svenska företagen att vända sig till utlandet där tillgången på den eftersökta kompetensen är betydligt större. Tjänsteproduktionen flyttar, dels genom outsourcing av egen tjänsteproduktion till dotterbolag i andra länder, dels genom köp av tjänster från utländska leverantörer.”

Automatisering

För det andra, Sveriges BNP per arbetad timme år 2016 placerade Sverige på 13:e plats (Källa: Ekonomifakta). Indikerar i stora drag att i ”produktionssystemet Sverige” finns utrymme för högre automatisering.

Expansiva företag

För det tredje, utrymme finns att befintliga svenska företag kan expandera. Enligt Ekonomifakta, som hämtat underlaget från SCB:s Företagsdatabas, framgår följande avseende företag 2017:

”Det svenska företagandet består nästan uteslutande av små och medelstora företag. Om man tittar på företag med 0–249 anställda så är detta 99,9 procent av hela företagsstocken. Dessutom består 99,4 procent av det svenska näringslivet av företag med 0–49 anställda.”

Fler företag

För det fjärde, ”produktionssystemet Sverige” behöver även fler företag, dvs. nystartade företag. Antalet nystartade företag är inne i en vikande trend (källa: Ekonomifakta). Kan förklaras av att högkonjunktur råder och anställning lockar i stället för start av företag.

Åtgärder

Övergripande, för att ”produktionssystemet Sverige” skulle leverera högre ekonomisk tillväxt i nuvarande högkonjunktur än vad som är fallet hade under gångna år krävts åtgärder för att tillse nedanstående:

1) Ökad grad av yrkesutbildade och annan form av efterfrågad kompetens.
2) Ökad automatisering inom industrin.
3) Fler expansiva företag.
4) Fler nystartade företag.

BNP

Är detta några nyheter? Nej, och åtgärder sker förvisso, som har till syfte att hantera ovanstående punkter. Men de är enligt min mening för få och för sent.

Nationalekonomen John Hassler visar att Sveriges BNP per person nu är låg.

”från 2007–2021, är låg bara 0,9 procent per år. Den är alltså till och med lägre än den under period som ledde fram till den stora 1990-talskrisen.”

”Sveriges prognosticerade tillväxt framöver är dålig också i ett internationellt perspektiv. Inte heller är finanskrisen en övertygande förklaring – prognosen för tillväxten framöver är faktiskt lägre än det låga genomsnittet för 2007–2021. Det är svårt att komma till någon annan slutsats än att vi borde kunna göra bättre.” Källa: DI, 21 januari 2018

Källa: DI, 21 januari 2018

Produktivitetskommission

Av utvecklingen för BNP person i Sverige framgår enligt min mening behov för en produktivitetskommission i linje med den tidigare Lindbeckkommissionen. Men produktivitetskommissionen skulle till skillnad från Lindbeckkommissionen i högre grad fokusera på vägar för öka produktiviteten i ”produktionssystemet Sverige”.

Då skulle förslag sammanställas hur vi snabbt kan nå det som jag sammanfattat här ovan under ”Åtgärder”. Att i tillämpliga delar genomföras av politiken.

Det brådskar, enligt Konjunkturinstitutet får vi från 2020 en konjunkturell nedtrappning.

Peter Tovman
peter.tovman@gmail.com