Lantbruksföretagen kan göra skillnad
Hur då?
– Skogen binder koldioxid, växande grödor på marken binder koldioxid. Det finns ingen annan bransch där man faktiskt kan binda koldioxid. Andra branscherna kan bara släppa ut mer eller mindre, svarar Elisabeth.
Men hon har fler frågor på sin agenda.
– En stor nöt att knäcka idag är ägarskiften, berättar hon, snittbonden är idag 60 år och det är dyrt och svårt att komma in som ny och ung i branschen. Vi arbetar löpande för jämställdhet i branschen och för att se till att straffen för djurrättsaktivister som rör sig utanför lagens ram hårdnar. Jag tror och hoppas att vi har goda förutsättningar att påverka, vi har ett viktigt perspektiv, det unga, som inte får glömmas bort när man diskuterar utmaningar och möjligheter för branschen – det är trots allt vi som ska producera maten, kanske idag men framför allt om 50 år.
Bara 50% av svenskarna kan få mat om gränsen stängs
Förstår vi verkligen vilken av denna bransch? Hur många har egentligen funderat på vår egen matförsörjning och framtid i Sverige? Något vi borde tänka på i pandemitider och oro i världen. Svenska lantbruks självförsörjningsgrad är relativt låg, 50%. Det är brist på det mesta utom spannmål vilket är en fara om exempelvis gränser skulle stängas och logistikproblem uppstår – då skulle endast 50% av befolkningens behov fyllas, det vill säga brist på mat skulle uppstå.
– Det är dock viktigt att man inte blandar ihop självförsörjningsgrad med missnöje för global och europeisk handel, säger Elisabeth, jag tror på handel, handel är viktigt och bra. Vi har inte perfekta förutsättningar för att odla kaffe, men däremot för att odla havre. Jag tror att vi alla skulle må bäst av att vara 100% självförsörjande, men även handla med varandra. Det finns inga motsättningar.
Varför minskar antalet svenska lantbrukare?
Sverige har gått från att vara ett fattigt land med svält till dagens supermoderna konkurrenskraftiga jordbruk som producerar mycket mer än förr. På 1800-talets mitt jobbade nästan alla med lantbruk, drygt 90%. Idag finns det strax under 15 000 heltidsjordbruk i Sverige. Antalet lantbruksföretag minskar idag av samma orsaker som förr, det vill säga på grund av rationalisering och effektivisering.
– Förr bestod rationalisering av tillgång till diesel och redskap för att bruka marken, berättar Elisabeth, det var en stor effektivisering! Dock kan vi nog räkna med att många företag väljer att lägga ner efter detta år om inget händer med priserna. Insatsvaror är oerhört dyrt, så det gäller att konsumenter betalar för den ökningen. Annars kan vi nog räkna med att många slutar som lantbrukare eftersom det är omöjligt att få det att gå runt ekonomiskt.
Krisen triggade miljardstödet
Lantbruk är helt klart ingen bransch man ger sig in i om man vill bli rik, men det är en sund bransch som är fundamental för Sverige och människorna i landet – trots detta har bönderna kämpat länge med marginalerna.
– Jag skulle gärna se mer och bättre åtgärder löpande för lantbruket, som regellättnader när det kommer till jakt för att minska viltskador, säger Elisabeth, det finns också saker som att skräpa straffen för de som gör intrång på gårdar, jobba mer med svensk mat i offentliga upphandlingar, se över hur alla beslut som tas drabbar lantbruket, det finns mycket att jobba på!
Efter lång födslovånda och en bransch på väg mot kris har regeringen beslutat om ett stödpaket på drygt en miljard kronor till lantbrukare. Majoriteten av pengarna går till ett fördubblat stöd för dieselkostnader, men det finns också avsatta pengar för gris-och fågeluppfödare och trädgårdsodlare. De höga diesel-och energipriserna har slagit hårt mot bönderna och för att undvika att fler så viktiga lantbruk läggs ner var ett krisstöd tvunget.
Ska unga starta jordbruk?
– Absolut, säger Elisabeth, människan kommer alltid behöva mat, så är det något vi kan vara säkra på är att lantbruket är en framtidsbransch!
Men då behöver yngre människor välja att jobba med jordbruk, hur ser du på detta?
Elisabeth svarar:
– Det beror nog på i vilka kretsar du rör dig. Det finns de som aldrig skulle tänka sig att jobba som lantbrukare, de som vill starta lantbruk men saknar möjligheter att få tag i något och kunna starta upp, det finns de som är från en gård men inte vill driva lantbruket vidare och det finns de som är från gård och vill fortsätta. Man kan dock se att sökantalet till lantbruksgymnasierna gått upp vilket går att tolka som att intresset för att driva jordbruk ökat. Jättekul!
Besluten i mataffären är kritiska för svenska bönder
Går du i mataffären och väljer mat genom att tänka på vad som är odlat av svenska bönder och vad som är ekologiskt eller bra miljöval? Vissa gör detta, men majoriteten är inte där ännu. I matbutiken känner man sällan en naturlig närvaro av den som har tagit fram maten, odlat den, vårdat den och bidragit till vår hälsa. Kopplingen mellan maten man köper och bonden är nästa utsuddad.
– Ja, det är problematiskt att avståndet mellan stad och land ökar och att folk i allmänhet inte alltid vet vad en bonde är eller vad en bonde gör, säger Elisabeth och fortsätter:
– Det påverkar i sin tur vilka beslut man tar i mataffären, och om prislappen får styra är det inte den svenska lantbrukaren som vinner i längden. Man måste förstå vad man får om man köper svensk mat, för de val man gör är mer än bara en köttbit eller en annan. Det är antibiotikaanvändning, arbetsvillkor och djuromsorg man som konsument tar beslut kring.
Elisabeth har en sund inställning till framtiden, hon menar att människor alltid behöver äta vilket gör lantbruken nödvändiga. Hur tänker hon om matpriserna?
– Jag förstår inte varför mat är så oerhört billigt idag, säger hon, jag tror att höjda matpriser skulle minska matsvinn. Hur kan 0,5 liter vatten vara dyrare än 1 liter mjölk? Idag lägger svensken i snitt endast 10% av sin lön på mat, samtidigt som den förväntas att alltid finnas på hyllan, vara säker att äta och schysst producerad.
Elisabeth avslutar:
– Svenskt lantbruk har goda förutsättningar att producera mat. Mat som är hållbar är viktigt och avgörande. Ge oss de förutsättningar som behövs för att kunna lyckas!
Elisabeths fem röda till regering och myndigheter:
- Sluta bygg på åkermark! Var ska vi producera maten i framtiden?
- Sätt ett mål i livsmedelsstrategin med hur mycket vi ska öka vår produktion i Sverige, visa att ni menar allvar och tänker satsa långsiktigt på svenskt lantbruk
- Utredning om ägarskiften. Snittbonden är 60 år, vi måste se över vilka åtgärder som leder till ägarskiften om vi vill ha några livsmedelsproducenter i framtiden.
- Regellättnader när det gäller jakt, vi måste få kontroll över viltet som förstör skogen, och mängder med livsmedel redan på åkern.
- Skärp straffen för intrång på gårdar! Det är inte ett inslag i vardagen som lantbrukare ska behöva oroa sig för eller leva med.
