LRF Ungdomen består av 15 000 medlemmar upp till 36 år och har en mycket aktiv styrelse där Katarina ingår.

– Det finns många frågor som är viktiga för oss i ungdomsstyrelsen, säger hon, eftersom vi representerar unga företagare inom den gröna näringen genomsyrar det unga perspektivet allt arbete vi driver i LRF Ungdomen. 

Katarina fortsätter:

– Vi unga företagare utgör näringens framtid, beslut som tas idag påverkar våra framtida yrkesliv. Vi kan göra skillnad, inte enbart för unga, utan för branschen i stort.

LRF Ungdomen har många frågor på sitt bord och majoriteten bottnar i att skapa bättre förutsättningar för unga företagare samt att vara ungas röst i debatten. Just nu drivs främst tre fokusfrågor: Att det ska startas en bred utredning av ägarskiftesfrågan, att politikerna måste ta ansvar för den minskade arealen åkermark och att regeringen bör sätta som mål att svensk livsmedelsproduktion ska öka med 25% till 2030.

Personligen ser Katarina förstås också att fler kvinnor väljer att bli lantbrukare, men hon anser att det krävs att miljön i branschen ändras så att kvinnor släpps fram, kan känna sig bekväma och ta plats.

– Att vara lantbrukare är historiskt klassat som ett manligt yrke och normen är fortfarande att bonde är synonymt med att vara man, säger Katarina, detta är en bild vi måste ändra på för att attrahera både unga kvinnor och unga män till att starta företag i branschen.

Ett företagande som påverkar människor mer än vi förstår

Katarina vill lyfta vikten av bönders företagande. Hon menar att det ibland kan vara svårt för människor i samhället att förstå hur vi alla påverkas av lantbrukens produktion och möjligheter att utvecklas. Matbutiken fylld av produkter från olika sorters lantbruk som behöver säljas.

– Ägarskiftesfrågan bland annat, innebär att en stor generation jordbrukare kommer att gå i pension och någon måste ta över produktionen, säger Katarina, om unga människor ska vilja satsa på att bli företagare i branschen behöver det finnas goda möjligheter att leva tryggt på det. Och konsumenter behöver välja produkter från svenska bönder. Självförsörjningsgraden i Sverige är 50%, vilket innebär att om gränsen stängs kan vi i dagsläget bara försörja befolkningen till 50%. Sverige är endast självförsörjande på socker, morötter och spannmål.

Var fjärde minskar sin verksamhet

LRF:s undersökning bland sina medlemmar från början av 2022 visar att 4 av 10 lantbrukare planerar en produktionsminskning under året på grund av den kostnadskris som drabbat näringen.

- 8 av 10 svarar att kostnadskrisen har påverkat verksamheten negativt eller mycket negativt.

- 4 av 10 räknar med att minska sin verksamhet under året.

- 1 av 4 har redan dragit ner på sin verksamhet.

Varför har vi färre svenska lantbrukare idag?

– Det finns ett föryngringsproblem i branschen, säger Katarina, både i Sverige och i många andra delar av Europa. Medelåldern är hög, strax under 60 år och antalet mjölkbönder halveras löpande vart tionde år, idag finns det strax under 3000 mjölkföretag i Sverige.

Enligt LRF har antalet mjölkföretag minskat medan de kvarvarande företaget blivit större. En intressant jämförelse är 1970-talets snittgård som hade en besättning av 13 mjölkkor, idag är den siffran 102 mjölkkor. Teknikutvecklingen samt ett fokuserat avelsarbete har bidragit till att varje ko ger så mycket mer.

– Lönsamhet är också en anledning till att antalet lantbruksföretag minskar, fortsätter Katarina, det måste vara lönsamt att driva ett lantbruksföretag idag för att det ska vara attraktivt. Att starta eller ta över ett företag kräver stort kapital som unga sällan har. Dessutom sker ägarskiften av företag idag ofta för sent eller inte alls – detta är något vi i LRF Ungdomen jobbar aktivt med. Det finns också andra utmaningar för att göra yrket mer attraktivt – jämställdhetsarbetet är ett sådant exempel. 

Regeringens miljardstöd kortsiktigt

– Lönsamheten för lantbruken går upp och ner, menar Katarina, det beror också på vilken produktionsgren man inriktar sig mot, vad man har för geografiska förutsättningar, väder och klimat, den allmänna debatten om svenskt lantbruk och EU. Konsumtionsmönstren påverkar också.

De svenska mjölkproducenterna konkurrerar på världsmarknaden och påverkas av dess upp-och nedgångar.

– Just nu är det extra tufft, säger Katarina, det beror på situationen i Europa och insatsvarorna där priserna har skjutit i höjden. För oss mjölkproducenter är det framförallt priserna på foder och el som påverkar vår ekonomi, även diesel- och gödningspriserna påverkar branschen. Regeringens ”miljardpaket” har varit bra för dieselproblematiken då 70% av detta stödpaket riktar in sig mot dieselkostnader, men detta är en kortsiktig lösning på ett långtgående problem. Istället för kortsiktiga, ekonomiska stöd måste politikerna vidta åtgärder för ett mer konkurrenskraftigt lantbruk. Vi konkurrerar med livsmedelsproducenter i andra EU-länder men har samtidigt helt andra förutsättningar för att producera mat. Som regelverket ser ut i dag är det mycket svårt att sälja de mervärden som svensk livsmedelsproduktion ger.

Staten måste se vikten av svenska lantbruksföretagare

Katarina ser en tuff situation långsiktigt eftersom konkurrenskraft och lönsamhet varit stora utmaningar för branschen redan innan pågående kris.

– Det krävs långsiktiga och hållbara lösningar även när det inte är kostnadskris, menar hon.

Känner lantbruken att myndigheterna gör tillräckligt för att stötta branschen? Eller är det till och med tvärtom?

– Både och, säger Katarina, jag tror det är lätt att känna sig motarbetad i vissa fall, speciellt när det gäller det omfattande och växande regelverk som drabbar lantbruket på olika sätt. Vi är stolta men ser också hur regelbördan konstant ökar och i många fall snarare hämmar än främjar investering och utveckling. Regler behöver förenklas. I grunden tror jag att stat och myndigheter måste inse vikten av svenskt lantbruk och svensk livsmedelsförsörjning och ta beslut baserade på andra perspektiv. Jag tror starkt på att svenskt lantbruk är nyckeln till lösningen på klimatfrågan och en hållbarare framtid – det känns inte alltid som att stat och myndigheter tror lika starkt på det.

Se även: "Bara 50% av svenskarna får mat om gränsen stängs"

Nästa generations lantbrukare – ett spännande jobb!

Om denna generation går i pension, vad händer sedan? Kommer det att finnas tillräckligt många unga entreprenörer som vill bli lantbrukare och som kan bidra till en produktionsökning?

– Det finns absolut ett sådant intresse, säger Katarina, det ser vi hos våra medlemmar. Till exempel ser vi hur ansökningar till naturbruksgymnasier ökar. Däremot behöver mycket göras för att underlätta för unga att driva jordbruk – där hjälper LRF Ungdomen till att driva frågor för att skapa de bästa förutsättningarna.

Naturbruksgymnasiet har flera olika inriktningar att välja mellan beroende på vilket intresse man har.

Skulle Katarina rekommendera en ung person att starta jordbruk?

– Absolut – det är världens roligaste jobb, svarar Katarina, att driva ett mjölkföretag innefattar så oerhört många delar och processer, från frö till en liter mjölk, samtidigt som man utvecklar sin kompetens som företagsledare och inom ekonomistyrning. Att komma som ung till branschen är lika svårt som i vilken bransch som helst, alla branscher kräver ett startkapital och att våga investera i ett sådant läge är en utmaning som även innefattar en tro på sig själv. Det är ofta upp till banker och kreditgivare att tro på den blivande lantbrukaren som står framför dem. 

Vad händer i framtiden?

Ser du någon fara med att antalet lantbrukare i Sverige minskar?

– Jag ser absolut en fara med utvecklingen, säger Katarina, ett konkurrenskraftigt och lönsamt lantbruk kommer aldrig sluta vara livsavgörande och vi måste lösa dessa problem med föryngringen och ett minskande antal lantbruksföretag i Sverige. Här är de unga nyckeln. Vi är ju framtidens lantbrukare och vi måste ha bättre förutsättningar att driva företagen.

Just nu är flera branscher i ett läge där man inte skapar några långtgående strategier, man inväntar för att se hur händelserna i omvärlden utvecklar sig. Även jordbrukssektorn har svårt att måla upp en klar framtidsbild, men samtidigt är detta inte lantbrukets första kris.

Katarina är positiv:

– Trots oroligheterna ser jag ljust på framtiden och är helt säker på att mjölkproduktion kommer vara lika viktig imorgon som den varit alla dagar innan, säger hon, däremot har vi många utmaningar framför oss, klimatdebatten har präglat den största delen av jordbrukspolitiken de senaste åren och kraven på ett mer hållbart brukande kan vi inte bortse ifrån. Jag tror att framtidens företagare kommer att fokusera ännu mer på teknikutveckling samt hållbara och klimatnyttiga lösningar i sitt företagande.

Katarina vill minska avståndet mellan företagen och konsumenterna. Något som jordbruket levt med hela tiden är gapet mellan jord och bord. Det är ofta svårt för människor att förstå vilken av de val man gör i butiken. Slutkonsumenten har alltid stått långt ifrån livsmedelsproduktionen och tagit mycket för givet utan att egentligen inse nyttan av inhemsk produktion av livsmedel.

– Men lantbruket kommer att finnas kvar, säger Katarina, det är jag helt säker på, mat kommer alltid att behövas.

Matpriser och krig 

– Jag spår att matpriserna kommer att gå upp i takt med ökad efterfrågan och det är bra, säger Katarina, det hjälper lantbrukaren att behålla sitt företag. Maten har en lång bit kvar till sitt rätta värde, men kronor och ören måste också som sagt hamna hos oss producenter. Det finns många fickor längs livsmedelskedjan där pengarna hamnar och det kostar mycket att producera mat. Kanske kan det instabila läget i Europa väcka samhällets tankar om vikten av självförsörjning och vad svensk mat faktiskt är värd. 

Även lantbrukssektorn har påverkats av kriget i Ukraina, så mycket att svenska staten varit tvungen att ge stöd till bönderna. Dieselpriserna är förstås också en stor bov i dramat.

– Visst har kriget en enorm påverkan, säger Katarina, och dieselpriset är en faktor, samtidigt är svenska staten till stor del ansvarig här med tanke på dieselskatt och reduktionsplikt. För oss som mjölkproducenter är foderkostnaden den största boven. Kostnadsökningen per mjölkko ligger på över 10 000 kronor och det är lågt räknat. Slår man ut det på de cirka 300 000 mjölkkor som finns i Sverige hamnar vi på hisnande summor.

Stödpengar gör att konsumenter kan köpa billig mat

Vad är de fem mest panikartade åtgärderna myndigheterna behöver ta tag i direkt för att hjälpa företagen? 

Katarina svarar:

1. Halvera eller slopa reduktionsplikten på diesel.

2. Nollskatt på diesel.

3. Ett direkt och brett ekonomiskt stöd som en utökning av det redan beslutade miljardstödet.

4. Uppmana till att köpa svensk mat.

Hon fortsätter:

– Åtgärderna ska inte tolkas som att svenskt lantbruk ställer sig emot en hållbar omställning, men som det akuta läget ser ut just nu är detta nödvändigt för att rädda företagen och den svenska livsmedelsproduktionen. Det är viktigt att informera konsumenter om att dessa stöd finns till för att konsumenterna ska kunna köpa billigare mat. Om konsumenten är villig att betala mer behövs inte stöden och vi kan driva en mer normal företagsverksamhet.

Läs vidare: Konkursen i jordbruksföretaget ett faktum efter bankernas bråk


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
1 kommentarer
2022-04-12 08:23
Snälla rara alla som tar ord om svensk näringspolitik, Svenska lagar, administrationen, parti-politiken och Svenska valet i sin mun....Sverige har en partiell representativ författning... 1) "Partiell"- betyder att man har värde-omräkningstal på de röster som väljer i riksdags-valet och att därigenom en liten elit har 75% av röstvärdet i våra val. 2) "representativ"- betyder att eliten har anställt ett gäng politiker på vår bekostnad, vars tilldelade uppgift (som de väl fått höra genom båda öronen)... är att söndra befolkningen i så många frågor som möjligt så att de aldrig enas och inser att de även enat tillsammans...inte har någonting att säga till om. 3) "Författning"- betyder lagbok som befolkningen måste följa...men inte eliten då de ha både åtals och skattefrihets brev. Den uppgift Svenska etablissemanget har fått av de 9 familjer som äger världens centralbanker är att driva alla till undergångens kant så de i ångest och frusteration godkänner att ett nytt mer tyranniskt kontrollerat samhälls system införs ...så jag tycker de är smarta, duktiga och bäst i klassen utifrån att alla andra regeringar har fått samma uppgift och mött på patrull i helt annan skala....men så är Svenska folket också lite trögare, naivare och statsreligiösare i sitt S- syndrome än vad andra är, så går klart inte lägga till deras fördel. Som tur är för Svenska befolkningen så har 177 andra länder enats i ett MoU avtal om att slå ut både riksbankselit, aristokratisk elit och deras väpnare djupa staten...som alla har sina rötter, styrning och ledning i Sverige. Se mer...
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.