Eftersom min livsstil och mitt yrkesliv har en ständig fokus på innovation, det vill säga på framtider i vilka jag vistas större delen av tiden eller åtminstone alltid har en fot, så har den dagliga kommunikationen med omgivningen osökt fått vissa likheter med verkligheterna bakom fysikern Albert Einsteins berömda formel från år 1905: E=mc2. 

För att dra en analogi till den tillhörande tvillingparadoxen som brukar nämnas i samband med Einsteins relativitetsteori, så blir kommunikationen med (delvis omedvetet) bakåtsträvande människor lik ett försök till samtal mellan individer i två skilda stjärnsystem och planeter. 

Det är nämligen till att börja med en stor skillnad mellan å ena sidan den bekväma "sanningen" som alla anser vara sann enbart just för att "alla håller med" om att antagandena verkar logiska; och å andra sidan "sanningen" som är rotad i ett genuint vetenskapligt förhållningssätt. Det enligt mig genuint vetenskapliga ligger i att man, istället för att först bestämma sig för att man tvärsäkert vet allt om det som man ska utforska och sedan kategoriskt letar efter bevis för sina förutfattade åsikter, så gör man empirisk forskning (experiment) eller åtminstone egna, fördomsfria observationer och därefter lägger man pussel av upptäckterna. Det är så genuina innovationer (samhällsförändringar) föds.

Före Einstein så var de allmänt accepterade antagandena om ljusets hastighet att denna var relativ. Alltså en variabel, som förändrades i proportion till ett föremåls läge i tid och rum. Utifrån det synsättet så torde i princip ljuset från en bilstrålkastare som färdas 120 kilometer i timmen ha en hastighet som är 120 gånger högre än ljuset från en gatlykta.  Låter logiskt, eller hur?

Einsteins innovation inom fysiken var att matematiskt bevisa att verkligheten (liksom i så många andra fall) är kontraintuitiv. Ljusets hastighet är en konstant, vare sig du står still med en ficklampa eller har full gas i ett jaktflygplan. Tid, däremot, är relativ i förhållande till ljusets konstanta hastighet. 

Einsteins relativitetsteori belyste den tidigare osynliga länken som alla letat efter mellan den klassiska fysikens "Stora 3": Gravitation, Elektrodynamik, Termodynamik. 

Utan Einsteins  bidrag skulle bland annat GPS-teknologi vara oanvändbar.  

"Imagination is more important than knowledge"

Ett tankeexperiment är den välkända tvillingparadoxen  som beskriver hur en tvilling åker iväg i ett rymdskepp, där skeppet kommer upp i hastigheter nära ljusets hastighet, medan den andra tvillingen stannar kvar på jorden. Konsekvensen blir att tiden i kombination med de skilda omvärldsförutsättningarna för tvillingarna, har olika effekt i deras liv. Fem förflutna år för tvillingen i rymdskeppet kan motsvara långt över 100 år för tvillingen som är kvar på jorden. 

Det är inte svårt att hitta människor som anser sig smartare än Einstein och som presenterar allsköns exempel på  "alternativ" fysik som bevis på vad de anser vara myter om relativitetsteorin och malligt hävdar att "Einstein hade fel". Kvantfysikern Niels Bohr (Köpenhamn) hade också en "beef" med sin vän Einstein. Men just den specifika debatten pågår fortfarande och handlar inte nödvändigtvis om rätt och fel utan om filosofi i ordets ursprungliga bemärkelse (det vill säga en kärlek till att utforska världen). Bohr ägnade sig åt grundforskning, dvs. systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan att veta hur den kunskapen skulle användas i framtiden. Hans fysikdiskussioner med gode vännen Einstein kan jämföras med de vänskapliga men livliga debatterna mellan "Sheldon", "Leonard", "Rajesh" och "Howard" i komediserien Big Bang Theory – med skillnaden att de  båda titanerna inom fysik, Bohr och Einstein, hyste den högsta respekt för varandra och var rörande stolta och glada för varandras skull över att dela scen (1922) vid mottagandet av Nobelpriset. 

Albert Einstein (liksom Nikola Tesla) ansågs av somliga samtida vara en "drömmare", till och med "dagdrömmare," vilket Einstein inte nödvändigtvis invände mot.

   Nej, det är inte dokumenterat att han sade "Logic will get you from a to b, imagination will take you everywhere," även om denna (i bästa fall) parafras hör till myriaden citat som folk klistrar Einsteins namn och renommé på.  Däremot betonade Einstein i flera sammanhang fantasins roll i tankens kraft.

Exempelvis i en intervju år 1929 som Einstein gav till The Saturday Evening Post citerades följande: “I am enough of an artist to draw freely upon my imagination. Imagination is more important than knowledge. Knowledge is limited. Imagination encircles the world.” (Källa: The Ultimate Quotable Einstein, 2011). Ett längre utlägg om detta citat finns hos Quote Investigator.

Det skulle ta drygt 100 år innan teknologin uppfanns som förmådde att genom praktiska maskinexperiment konkret bevisa Einsteins tankekraft. Till denna dag pågår forskning oavbrutet vilken (som sig bör) försöker utmana, bekräfta eller utveckla detaljer i Einsteins resonemang. 

Överfört till affärsutveckling eller innovation inom andra områden, så skulle jag efter ett antal decenniers djupdykningar i idé- och lärdomshistoria, kombinerat med otaliga empiriska fallstudier, vilja påstå att tvillingparadoxen ständigt återkommer – fast i inverterad form.

I originalexemplet åldras den (för att använda informell slang) fastrotade "slow lane"-tvillingen exponentiellt medan "fast lane"-tvillingen som färdas i ljusets hastighet och upplever miljarder stjärnor och planeter längs vägen endast har en bråkdels livserfarenhet. "Astronaut-tvillingen" har bara åldrats fem år, den andra har eventuellt hunnit få barn, barnbarn och barnbarns barn.

Lästips: 15 världskända svenska uppfinningar du bör känna till

Mitt eget tankeexperiment är att om man överför exemplet till området innovation så blir det "Jord-tvillingen" som existerar i ett slags vakuum och mestadels flyter med längs samhällsinnovationernas flod där  livsmönstret i "snigelfilen" endast rör sig inom begränsade ytor. I det vakuumet sker perspektivförändringar endast i händelse av plötsliga, oplanerade externa inslag.

Om "Jord-tvillingen" råkar bidrar till innovationer så är dessa slumpartade upptäckter alltså bara en stokastisk följd av oväntade förändringar eller rena misstag. "Astronaut-tvillingen" däremot avverkar och upplever ofantliga mängder byten av perspektiv, tack vare ett systematiskt och målmedvetet strävande mot att uppnå en större överblick av livet. 

En person som är kosmiskt, kognitivt eller kanske emotionellt låst till en del av 1900-talet har en annan bild av telefoni, TV och samhället i stort än en person som lever på den Jord som existerar inom tidsspannet 2007 och 2020. Den senare har förhoppningsvis uppmärksammat allt som hänt under dessa senare år: iPhone, "Youtubers", Tik Tok... medan samma förutsättningar inte är tillämpliga på personen i bubblan. 

Språk och tolkningar förändras hela tiden i allmänhet. En "slampa" eller "slyna" betyder inte riktigt samma sak som vid en tidigare punkt i historien. Folk hör inte riktigt "slarvig flicka" idag... Vidare skulle folk som är väldigt noggranna kring skolgrammatik och som är snabba på att anmärka över andras språk, nog behöva ta en titt i exempelvis Gustav Vasas bibel och läsa "Thet Nyia Testamentit på Swensko" innan de satsar familj, heder och förmögenhet på en kritik (mot andra) över hur "riktig" svenska stavas...

   En svensk i gemen år 2020 skulle inte kunna använda sitt fulla samhällsteknologiska vokabulär till att konversera med svenskar i generationerna mellan Birger Jarl (1200-talet) och 1900-talet (knappt ens 2018). Även om språket lingvistiskt sett i grunden är detsamma, liksom den geopolitiska platsen, så ökar det sociomentala avståndet i samhällsorientering exponentiellt. Men det kan samtidigt ta decennier eller sekler från det att en verklighet uppstått, till att insikten om den spridit sig till hela samhället. Detta är för att spridningen av kunskap inte automatiskt har en linjär, kronologisk ordningsföljd, likt mjukvaruversioner eller bilmodeller. Nya generationer är tyvärr inte automatiskt smartare, á "version 2.0". 

Maktutredaren Olof Petersson (professor i statsvetenskap) noterade denna samhällets eftersläpande förståelse på 1990-talet. Futurologen Alvin Toffler skrev återkommande om detta och lade observationerna till grund för boken Framtidschock, vilken han publicerade 1970 (vi lever alltså i allra högsta grad i den möjliga framtid som han med exceptionell precision skildrade för 50 år sedan).

Människor som i en extrem snabbföränderlig världsekonomi är upptagna med att tvinga på andra sina definitioner av föråldrade verkligheter, även om dessa verkligheter endast är några år gamla, är de största kandidaterna för framtidschock.

Omvänt är det snart sagt omöjligt att vara innovativ och en pionjär om man hela tiden fixerar sig på Gårdagens Nyheter, dammiga tankesätt inklusive normativ, konform, anakronistisk terminologi. En konversation mellan tvillingar från dessa två skilda världar vore jämförbar med hur ett samtal mellan [spontant exempel] Gustav Vasa (1496-1560) och Vilhelm Moberg (1898–1973) skulle te sig; särskilt om 1400-tals-konungen skulle envisas med att hans språkbruk vore den enda "rätta". 

Ett normativt språkbruk strävar efter konformitet: i detta fall att beskriva nya verkligheter som om världen stått still i ett vakuum istället för att ha trampat sportbilsgasen i botten och lämnat de ägare, chefer, politiker, skollärare, med flera (som en gång i tiden bestämde vilka ord som var "rätt", vad som var ett "riktigt jobb" etc) i det förflutnas damm.  Om man mot all förmodan lyckas skapa innovation samtidigt som man klamrar sig fast vid konformitet så vore det faktiskt (precis som människor i denna anakronistiska värld just förklarar det) "ren tur".

Men med systematisk innovation, där man tar optimal kontroll över sitt eget öde, är det annorlunda.

Precis som Tillämpad Forskning handlar om studier med ett praktiskt syfte, så kan Tillämpad innovation bara presteras genom intensiva, oupphörliga samtids- och framtidsstudier parat med ständiga iterationer. Iteration och innovation är till sin natur vetenskapliga processer. Den främsta konstanten i universum är förändring, så när världen förändras, så kan man anpassa sin verklighetstolkning efter den entropin eller skapa sig en egen bubbla.  

Även om man inte är innovatör utan bara vill verklighetsförankra  sin samhällsorientering, så hjälper det att ha ett öppet sinne och våga vara  framåtblickande.