Sverige är ett land som sticker ut i den successiva övergången till digitalisering, från att överge fysiska pengar till att deklarera digitalt. Förutom att e-deklarera minskar arbetsbelastningen för myndigheter så erbjuder det även en smidigare väg till skatteåterbäring eller förlänger tiden för deklarationen. De som är bäst på att deklarera digitalt är utan tvivel privatpersoner och enskilda näringsidkare. De är nämligen dubbelt så bra på att e-deklarera jämfört med företag.

Drygt 6,5 miljoner personer deklarerade digitalt i år, vilket är en ökning med ca 200 000 e-deklarationer jämfört med året innan. Trenden har pågått de senaste åren och allt fler väljer den smidiga papperslösa digitala vägen. Dubbelt så många deklarerade digitalt första dagen för att försäkra sig om tidigare skatteåterbäring.

I år fick nästan en halv miljon fler deklarationen i sin digitala brevlåda. I april hann ca 2,4 miljoner personer få tillbaka sin skatteåterbäring. De som deklarerade senast 4 maj kommer ha möjlighet att få tillbaka skatten redan i början av juni. Om man har deklarerat digitalt och inte gjort några ändringar eller tillägg har man större chans att få pengarna på kontot snabbare än de som skickar in deklarationen på papper. För de som har valt att posta pappersdeklarationen kommer återbäringen i augusti.

Skatteverket rekommenderar att alla som har anstånd med att lämna deklarationen bör i första hand deklarera digitalt för att undvika onödiga resor samt folksamlingar på grund av nuvarande läge. De avråder framförallt från att besöka servicekontor i onödan.

Majoriteten deklarerar genom Skatteverkets e-tjänst, drygt 4 miljoner använde den. Därefter kommer appen med 1,5 miljoner, följt av digital deklaration via telefon och sms.

Tidigare har Skatteverket varit tvungna att skjuta upp slutdatumet för inlämning av pappers-deklarationen efter att de tagit bort brevinkasten. Personer som var sent ute försökte desperat nog trycka in deklarationen i dörrkarmarna för att lämna in deklarationen i tid.

I tabellen ovan ser man tydligt att bland privatpersoner och enskilda näringsidkare som skickar in Inkomstdeklaration 1 har hela 82 % e-deklarerat. För företagen som deklarerar Inkomstdeklaration 2–4 är motsvarande andel endast blygsamma 37% vilket möjligtvis kan förklara varför företagen betalar drygt 30 miljoner mer (årligen) i förseningsavgifter till Skatteverket.