Vi kan börja med klimatet som definieras som en process där spårgaser rör sig cykliskt mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedos- eller litosfären. Det är luften som omsluter vår planet, flora och fauna, hav och sjöar, is och berggrunden. Centralt för den här processen är kolcykeln.

När synligt liv uppstod för 538 miljoner år sedan innehöll atmosfären 5000 - 7000 ppm koldioxid och det var ca 50 % varmare. Sedan dess har 95 % av koldioxiden rört sig till berggrunden, hav och skogar och det har bara blivit kallare.

Klicka på bilden för att förstora. Graferna visar den globala temperaturen och atmosfärisk CO2-koncentration under de senaste 600 miljoner åren. Observera att både temperaturen och CO2 är lägre idag än vad de har varit under största delen av eran för modernt liv på jorden sedan kambriumperioden. Notera även att CO2 och temperatur inte är starkt korrelerade; därför indikerar detta inte en exakt orsak-verkan-relation mellan de två parametrarna. Källa ResearchGate.

Hur är det då med jordbruket?

Jordbruken i Finland, Sverige och USA liknar varandra på många sätt.

Data från Finlands statistikcentral visar att jordbrukets andel av växthusgaser utgör 12% av Finlands  totala frisättning av växthusgaser (Nylund, 2019). Sveriges frisättning av växthusgaser är mer eller mindre identisk med Finlands dito.

En prediktionsstudie från USA visar att om all amerikansk produktion av animaliskt baserad mat skulle upphöra, då skulle frisättningen av växthusgaser minska med 2,6 % (White & Hall, 2017).

En följande studie av samma forskargrupp visar att om all amerikansk produktion av mejerier skulle upphöra,  då skulle frisättningen av växthusgaser minska med mindre än 1 % (Liebe, Hall och White, 2020).

Men jordbruket har sitt eget klimat - den biogeniska kolcykeln. När kossor rapar frisätts metan som stiger upp i atmosfären. Metan är en potent växthusgas. Det betyder att den har större påverkan jämfört med koldioxid.

Men under de följande 10-12 åren omvandlas metanet till koldioxid. Processen kallas hydroxyl oxidation. Motsvarande mängd koldioxid konsumeras av jordbrukets växter genom fotosyntes.

Det blir balans.

Klicka på bilden för att förstora. Bildkälla: CLEAR Center.

Del #2: Fysisk och mental hälsa gynnas av animalisk föda som kött och mejerier

Fakta om svensk nötköttsproduktion

• Kor och andra betesdjur håller marken öppen vilket bidrar till den biologiska mångfalden. Betesmarker har rika kultur- och naturmiljövärden, är en viktig resurs för jordbruket som varken kräver plöjning, gödsling eller insådd av gräs för att producera foder, samt gynnar nyttoinsekter som sköter pollinering och ser till att det blir färre skadedjur. Källa Jordbruksverket.
• Gräsbetande djur ger ett nyttigare och godare kött och högre kvalitet på mejeriprodukter. Kraftfoder som tillsätts för att ge snabbare tillväxt och som ett alternativ till ensilage (konserverat gräs) under vintern ger sämre kött i både smak och hälsoaspekt. Källa NLM.
• Produktionen av nötkött i Sverige har ökat med 7,4 procent de senaste tio åren, samtidigt som importen minskat med 10,7 procent. Totalkonsumtionen per capita har minskat med 11,0 procent (2,8 kg per år). Källa Jordbruksverket 2022.