Författarnas siffror belyser att omkring 700 000 personer i Sverige år 2021 inte försörjde sig själva. Det tar särskilt lång tid för utomeuropeiska invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden, där siffror visar att självförsörjningsgraden är betydligt lägre för vissa grupper, särskilt från Afrika och Mellanöstern. Detta skapar ett "integrationsgap", vilket de menar måste hanteras.
Under ett seminarium nyligen där Johan Eklund presenterade sin bok, nämnde han behovet av att diskutera detta på ett nyanserat sätt. Han varnade för att om inget görs riskerar situationen att ytterligare undergräva välfärdsstaten.
– Antingen försörjer du dig själv eller så försörjs du av någon annan. Gränsen går vid en nettoinkomst på 13 300 kronor i månaden efter att en genomsnittlig kommunalskatt dragits. Sverige har en befolkning på 10 miljoner personer där 5,6 miljoner är i arbetsför ålder. Av dessa försörjer 3,8 miljoner sig själva medan 1,8 miljoner inte gör det. Det innebär alltså att 1 person i Sverige försörjer 3 personer, sig själv och två till. Långtidsarbetslösheten speglar att det finns någonting på arbetsmarknaden som vi behöver ta på allvar.
– Sverige slits sönder och det finns mekanismer i rörelse som är skadliga för samhället. Vi måste hitta vägar att prata om det här på ett välinformerat sätt och det är motivet till den här boken.
Immigration - vinst eller förlust?
Tidningen The Economist ställde sig frågan om varför danskarna har vänt ryggen mot immigration. Kanske beror det på att Danmarks finansdepartement har publicerat siffror som visar på samma sak som Johan Eklunds forskning.
Statistiken visar befolkningens ekonomiska nettobidrag till den danska offentliga ekonomin.
Fram till ungefär 30-årsåldern är alla en nettokostnad för samhället. Därefter börjar danskar och människor med ursprung i väst att bidra positivt till det offentliga - de betalar mer i skatt än vad exempelvis vård, skola och annat kostar. Vid pension blir allt fler nettobidragstagare igen.
Migranter från MENA-regionen (Mellanöstern och Nordafrika), Pakistan och Turkiet blir dock som kollektiv aldrig nettobidragsgivare. Ekonomiskt blir de aldrig en tillgång för samhället. Inte heller deras barn.
Detta gäller Danmark. Vi kan nog anta att Sverige som totalt misslyckats med integrationen inte ser bättre ut.
Migration från dessa regioner kommer alltså aldrig att rädda pensionen för svenska folket, tvärtom. Ekonomin blir sämre - vi blir fattigare, det blir ingen vinst senare. Åtminstone inte med nuvarande system och politik.
Välfärden har inga förutsättningar att möta upp den immigration vi haft vilket gör det orättvist för alla parter. Sen är det problematiskt att man ej sätter samma krav som staten gör på infödda svenskar.
samhället har ej hunnit ikapp och frågan är om det någonsin kommer att göra det.. Se mer...
- Tänker vi på det sättet "flyktingar bidra mindre i skatter än de får i välfärdsstöd" då behöver vi även ta något ställning mot kvinnorna i samhället eftersom de gör exakt det. Kanske utvisa de Eller hjälpa de på plats?
- Det som du hävdade ovan " Inte heller deras barn." Vad har du för bevis på detta?
- Utan att läsa många studier, jag tro på mina ögon. Det räcker att gå på vilken sjukhus eller vårdcentral och kolla på hur många utlandsfödda sjuksköterskor och läkare som finns. Nä nä jag bor inte i Rinkeby, jag bor på ett område som tyvärr röstade 40% på SD på EU valet och ändå på vår vårdcentral minst 60% av de som jobbar är utlandsfödda.
Jag vill inte gå på städerna som städer ditt kontor och gör ditt jobb möjligt (ändå de tar skit lön och betalar låg skatt och en belastning för samhället enligt dig och Mr. Eklund.
- Och själv kom jag till Sverige sedan 20 år, jag har inte belastat Sveriges välfärdssystemet (Sjukvård, utbildning, barnbidrag, mm) som dig, och bara de första två månader gjorde jag inget när jag utforskade mitt nya land. sedan dess har jag varit sysselsatt, och enligt den logik som du och Eklund använder. Jag tycker att ni två är en belastning för välfärdssystemet, och har inte bidragit lika mycket som mig. Se mer...