Den så kallade kostnadsmetoden och volymmetoden används för att beräkna offentliga sektorns förädlingsvärde (produktivitetsutveckling) i Nationalräkenskaperna.

Kostnadsmetoden innebär att värdet på produktionen beräknas som summan av kostnaderna.  Denna ”det kostar vad det kostar” metoden används inom kollektiva insatser som räddningstjänst. Volymmetoden används för individuella insatser som sjukvård och äldreomsorg. Den mäter antal personer som fått insats i förhållande till kostnad. Även volym metoden brukar vara rätt så konstant. 

För att vi ska kunna hushålla med skattepengar och höja kvalité i välfärdstjänsterna så behöver välfärdstjänsterna fler metoder för att räkna produktivitet.

Produktivitet kan räknas indirekt genom privata utförares vinster

Detta har en svensk student nyligen uppmärksammat i sin c uppsats från ett universitet i London.

Den svenska studenten presenterar ett intressant perspektiv för att räkna på produktiviteten inom vård- och omsorg. 

Privata- och offentliga utförare av exempelvis äldreboenden har samma förutsättningar och erhåller i stort samma ersättningsnivåer. Ersättningen finansieras med samma skattemedel och insatserna har samma lagar som styr dem (Hälso & sjukvård- och Socialtjänstlagen).

Enligt undersökningar gjorda av Almega finns det inga större kvalitetsskillnader mellan de privata och offentliga utförarna av vård- och omsorg. De är i stort sett likvärdiga. Skillnaden mellan de två är ägandet. Privata utförare av vård- och omsorg strävar efter att gå med vinst, medan offentliga utförare inte får driva sin verksamhet med syfte att gå med vinst.

Ersättningsnivåerna grundar sig i vad det offentliga utförandet kräver för att utföra tjänsterna enligt de lagkrav som finns. Eftersom privata utförare klarar av att utföra tjänsterna minst lika bra och dessutom med vinst så kan man anta att ersättningsnivån är för hög. Fast å andra sidan. Om ersättningen blir lägre så klarar inte offentliga utförare av att utföra tjänsterna utan förlust. 

Det finns utrymme för ökad produktivitet i vård- och omsorg så länge det finns vinster

Vinsterna gjorda av de privata utförarna kan vara en indikation på potentiell produktivitetsökning.

Private Provider's Surplus - Public Provider's Surplus = Potential Increase in Productivity

Vinsten borde därför kunna räknas som potentiell värdeökning inom den del av offentliga tjänster som utförs av offentliga utförare. 

När privata utförare inte gör vinster så utför offentliga utförare tjänsterna optimalt.

Men då faller hela metoden. Privata utförare behövs som indikatorer på utvecklingspotential inom tjänsterna. Enligt studentens enkla formel behövs både privata – och offentliga utförare.

Fastän formeln är enkel så finns det, enligt svenske studenten, problem med den. Ex. hur ska vinster räknas. Är det redovisad vinst? Hur ska man förhålla sig till skatteplanering och koncernbidrag med mera.

Men, i det stora hela så är ekvationen enkel.  Det finns utrymme för högre produktivitet i vård- och omsorg så länge privata utförare gör vinster.

Företagande Opinion

Detta är en opinionstext och skribentens egna åsikter. Vill du skicka in en artikel? Läs mer om Företagande Opinion här.

Kommentera gärna nedan men håll god ton. Personliga påhopp i kommentarerna tas genast bort.


Se även: Företag måste få tjäna pengar - också i skolan


Missa inga nyheter! Anmäl dig till ett förbaskat bra nyhetsbrev.
2 kommentarer
2022-08-24 07:02
Vad är det för dolda kostnader, och var i statistik redovisas de? Om du menar att det är byråkratin som är de dolda kostnaderna så menar jag att byråkrati/administration kostar både för privata- och offentliga utförare. Om motsatsen till byråkrati är att inte ha koll på offentliga utgifter och insatser så tycker jag att byråkratin är bra.

Vi behöver definiera- o ha koll på kostnader både i privata och offentliga företag. Det inte bra att utbildad vård- och omsorgspersonal ska ta hand om administrationen, de behövs i verksamhet.

I artikeln diskuteras en modell som inte används, så ekvationen är oprövad. Och enligt mig mkt intressant metod att mäta ineffektivitet i offentligas utföranden. När privata utförare kan göra vinster med samma ersättning som det offentliga, och kvalitén är minst lika bra, ja, då är ekvationen enkel. Jag menar att offentliga borde studera hur privata aktörer gör för att effektivisera verksamheten och därmed få utrymme ex. till att öka kapacitet och/eller höja kvalitén.
Se mer...
2022-08-23 00:45
Vad debattören glömmer i resonemanget är de dolda kostnader som skapas med privata aktörer finasierade av offentliga medel. Marknaden blir uppstyckad och med orimlig stor byråkrati som följd. De kostnaderna ska belasta privata aktörerna i beräkningen. Helt plötsligt är inte längre de privata aktörerna så effektiva. De blir en förlustaffär för den offentliga finansieringen.

Stockholm har Sveriges mest privatiserade vård. I snitt betalar de 3000kr mer per år än övriga svenskarna. Totalt kostade den privata vården miljarder mer än motsvarande offentlig vård hade kostat. Hade debattörens ekvation hållit testet hade Stockholm haft lägst vårdkostnader per capita istället för högst. Kostnader för privat vård hade blivit lägre än offentligvård. Då har vi inte ens diskuterat kaoset i akutvården.
Se mer...
Du måste logga in för att skriva en kommentar. för att registrera dig som medlem.